
Fina fina Martina och jag hemma i Sthlm i lordags. Som jag saknat henne och alla andra dar hemma!
Jag sag att Tess skrev ett valdigt fint inlagg om vanner och nagra valdigt fina ord om mig. Sa det fick mig att tanka pa mina fina och otroliga vanner jag har. Bade har i London och i Sthlm. Dom finns dar. jag finns for dom. Ingen press. Inga masten. Bara som karlek, utan pirr i magen. Fin vanskap. Jag ar en lycklig manniska med otroliga manniskor runtomkring mig. Som far mig att le. Ma bra. Dom ar med mig pa botten och pa toppen och lamnar aldrig min sida, liksa gor jag samma for dom.
Men nar det kommer till vanner ar det ju inte allt alltid en dans pa rosor. Precis som Tess skrev. Sa ska man vara forsiktig med att ha folk runtomkring sig som tar energi fran en. Utan du, jag, vi manniskor maste hitta bra kompis matchar. Vanner som ger energi, lyfter upp och far dig att ma pa topp! Ibland kan man ha varit en valdigt bra match, precis som nar man i borjan traffar nagon, nykar, men efter ett tag kanske man bara kanner sig nere i hela situationen och relationen. Da ar det bara att gora slut med vannen - om det ar allvarligt, och du mar riktigt daligt. Aven om det later hart. Eller i alla fall saga vad du tycker och diskutera, och komma fram till nagot. For ibland vet inte den andra personen att den gor saker som far dig att ma som du gor. Du skulle val inte vara med en flickvan/pojkvan som fick dig att kanna dig halvdan och nere? Inte heller vill du val umgas med vanner som snor din energi och stoppar dig fran att ma bra. Gor vad som kanns bast for dig, och ingen annan!
Summa summarum. Det ar inte kvantitet pa vanner som galler. Utan det ar kvalitet. Mina vanner jag har i mitt liv nu, kanns det som dom kommer finnas med mig valdigt lange och uppleva livet. Vilket ar otroligt fantastiskt att kannas sa. och precis sa det ska kannas. Sa ar det bara.
Dela




